Vad är vitsen med hav om man inte kan vara i det?

Vi har hört så mycket om de fantastiska badstränderna på Skånes östkust, och ser fram emot bad i Östersjön under semestern. Och ja, här är mycket vackert. Men badbart?

Äspet (Kristianstads kommun) ligger i ett naturvårds- och våtmarksområde med tät grönska. Stranden når man via träspång, och sanden är vit och fin som mjöl. I vattenlinjen är ganska mycket illaluktande tångruskor, men bottnen är härlig att gå på. Och det får du göra ett bra tag, då det är långgrunt. Vattnet är klart och iskallt. Vi kommer i augusti efter en ganska bra sommar, så det borde vara uppvärmt, men när fötterna tappat känseln och vi doppat oss med ett skrik gissar vi på +15’.

I Baskemölla (Simrishamns kommun) har man byggt vågbrytare ihop med klipporna för att få en sympatisk bassäng med lugnt vatten, eftersom vågorna kan gå höga och där är underströmmar därtill. Folk ligger i sanden och läser och pratar och tittar på havet, som naturligtvis är vackert, och barn går med håvar på vågbrytaren. Men badar gör de inte. Vattnet är kanske +18’ men bottnen består av hala, vingliga stenar. Det går knappast att ta sig i. Vi plaskar lite på knädjup, men något bad är det inte.

Plus: Fina vyer

Minus: Ingenstans att klä om, om man nu tror att man ska behöva det