Längs kusten mellan Cancun och Tulum, på Yucatanhalvön i
Mexico, finns flera delfinparker. Att hålla delfiner i fångenskap är en högst diskutabel idé, i synnerhet
i så små dammar som på det Dolphinaris vi besökte. Å andra sidan samarbetar de
med högskolan i ett projekt för delfiners hälsa, så vi hoppas att det vi
upplever inte är totalt djurplågeri.
Vi blir
presenterade för djuren med namn och får lära oss klappa dem så de gillar det. Information om delfiner ingår i passen. Aktiviteterna innebär att åka mage-mot-mage med
delfinen, och att få skjuts under fotsulorna upp genom vattnet. Det är
fantastiskt, går inte att säga annat.
Men det känns som att djuren blir åkattraktioner, och intrycket förstärks av att alla gäster bär ett armband – åkband! – som visar vilka aktiviteter som ingår.
En av aktiviteterna
kan inte genomföras. Två delfinynglingar leker med varandra och låter sig inte lockas till oss. ”Om de inte vill är det
ingen idé” säger tränarna, vilket är sympatiskt. De pekar också ut en äldre hona som ligger på grunt vatten och väntar: "Hon vill ha en grupp nu, hon gillar verkligen det här."
Hela
förmiddagen står vi upp till höfterna i salt bassängvatten. Hur roligt vi än har kan man inte förneka att det till och med i
Mexico blir lite kyligt när solen inte lyser. Dagens bäst stund är när vi sitter och håller en delfinunge, borstar den eller kittlar den. Det är som att hålla i en kalv.
Plus: En
fantastisk upplevelse
Minus: En
moraliskt tveksam upplevelse
