När det kliar efteråt

 

Lilla Ullfjärden, Håbo kommun

Inte särskilt långt från E18 ligger Ekillabadet, en riktigt stor badplats i en sjö varom det tvistas om det är Mälaren eller Lilla Ullfjärden. Den är otillgänglig för den som har svårt att gå, eftersom det är flera branta trappor från parkeringen ner till vattnet.

Här finns glasskiosk, och i byggnaden intill den är det troligen omklädnad. Själv bytte jag om vid den enda befintliga bänken där det tyvärr var myror och småflugor som fastnade i kläderna. Stranden består överallt av sand och grus, inget gräs alls, däremot tät slyskog runt omkring. I skogsbrynet finns några gungor. Soptunnorna är väl tilltagna.

Bryggorna är bra fastän de består av plastblock, det finns en för småbarn och en för simmare, plus en dykflotte en bit ut. Vattnet är ljusgrönt och grumligt och bryggorna fullskitna av kanadagäss, så det känns inte särskilt uppfriskande.

Plus: Fin utsikt utåt fjärden

Minus: Ingen renhetskänsla efteråt

Sommar i norr

Luleå är en sommarstad. Det vill säga, när sommaren äntligen kommer tar folk vara på den in i minsta detalj från trädgårdsgrillning av såväl mat som den egna kroppen till badplatshäng in på kvällen och praktiskt taget naken cykling genom staden. 

Lule älv, Gülitza, Luleå kommun

Även om dagen inte var märkvärdigt varm fick vi ett fint bad vid Gülitza, en udde som har promenadstig, en kopia av gamla rådhuset, en lekplats och ett bad i Lule älv.

Både rullstols- och vanlig brygga finns men ingen badstege. Den behövs knappast heller, för det är grunt. Bottnen är fin med sand och släta stenar, vattnet svalt och ganska klart.

Barn som tröttnar på att leka på stranden kan gå upp på lekplatsen och fortfarande vara någorlunda inom synhåll.

Plus: Träspång lagd över sanden att gå och sitta på

Minus: Blåser det är det väl guppigt att simma